
|
åska
prognoser
atmosfärens fysik och kemi
meteorologiska mätinstrument klimatologi moln satellitbilder väderstatistik vindar ljusfenomen lufttryck övrigt |
Åska:
(Vi kan inte garantera att de angivna länkarna fortfarande är aktuella.)
![]()
Lärde mig som liten att man kan
bedöma avståndet till åskvädret genom att räkna sekunder mellan blixt och knall.
Stämmer det och i så fall hur långt borta är åskan räknat per sekund och i
kilometer.
SVAR: Eftersom ljudet har en hastighet på c:a 330 m/s gör det ungefär tre sekunder på
en kilometer. Detta innebär att man räknar sekunderna från det man såg blixten
till dess man hör den första delen av mullret, dividerar antalet sekunder med
tre och får på så sätt avståndet i kilometer. Observera att detta endast gäller
urladdningar mellan moln och mark (lodräta blixtar). Många blixtar är "vågräta"
och går inne i molnen på mellan en och åtta kilometers höjd. Detta innebär att
det kan blixtra rakt över huvudet men ljudet tar ändå kanske tio sekunder på sig
att komma ner!
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
![]()
Jag undrar varför regnet tilltar direkt efter en blixt? Man har ju alltid fått höra att man
ska försöka placera sig så lågt som möjligt i förhållande till sin omgivning när blixten går.
Jag undrar med anledning av detta om det då är att rekommendera, om man t.ex.
befinner sig på ett öppet fält, att man lägger sig platt ner på marken? Tack på
förhand!
SVAR: Jag har själv ställt mig frågan om det kan
finnas något sammanhang mellan den första blixten och den plötsliga ökning i regnintensiteten
som så ofta inträffar nästan omedelbart därefter. Jag har upplevt fenomenet så många gånger,
att jag har svårt att tro att det skulle röra sig om en ren tillfällighet, men någon
förklaring kan jag inte ge. Möjligen kan den chockvåg som blixten orsakar vara
en orsak. Jag skulle vilja rekommendera dig att kontakta docent Sven Israelsson
vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Han kan möjligen
ha någon säker uppfattning i frågan.
Här har Du hans mailadress:
Sven.Israelsson@met.uu.se
Med vänlig hälsning,
Haldo Vedin
SMHI
Enheten för information och statistik
-------------------------------------------
Allmänt om åskskydd - se följande hemsida hos
institutet för högspänningsforskning vid UU:
www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html
Mvh
/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)
![]()
Jag har några frågor om åska!
1. Varför åskar det inte på vintern?
SVAR: Åska förekommer även vintertid, fast inte alls lika ofta som under sommaren.
Att det är vanligare med åska när det är varmt beror på att de kraftiga bymoln där åskan
uppstår bara kan bildas om det är gott om fuktighet i luften, och på att luften kan innehålla
mer fuktighet ju varmare den är.
2. När uppstår åska?
SVAR: Åska är en urladdning mellan moln och mark
eller mellan moln och moln. Det uppstår därför att kraftiga moln har en förmåga att separera
negativa och positiva laddningar.
I molnets nedre delar ansamlas negativ laddning och i det övre (mest ovan 5 km)
positiv laddning. Genom influens blir markytan under molnets nedre del positivt
laddad. Den elektriska spänningen, mellan det moln som blixten utgår ifrån och
marken, kan variera mellan 100 och 1000 miljoner Volt! Strömstyrkan vid de
mycket korta urladdningarna ligger på 10 000-100 000 Ampere. Det kan slå ned
både från den negativa och den positiva delen av molnet. Det är vanligare med
negativa nedslag men positiva nedslag är farligare.
3. Vilket är det bästa
åskskyddet?
Bil ger ett bra
skydd. Även i ett hus har man ett gott skydd om man inte sitter och håller i ett
kraftigt element eller tvättar sig. Då finns det risk att man får en mer
eller mindre kraftig stöt. Om man är ute när det åskar ska man undvika att stå
under stora träd. Det är bättre att befinna sig så lågt som möjligt, t ex i en
ravin eller i ett dike. Man ska också undvika att stå brett med benen eftersom
ett nedslag nära dig fortplantas i markytan och kan gå upp i ett ben och ned i
det andra och ge en allvarlig stöt. Sådan s k stegspänning orsakar att kor (som
har brett mellan benen) ganska ofta dör när blixten slår ned i deras
närhet.
(OBS! Ovanstående uppgifter är hämtade från
SMHI:s kundtjänst,
www.smhi.se/menyer/ind_kundt_allt.htm
, under avdelningen \'frågor får
svar\'.)
* Allmänt om väderfenomenet åska, gå in på adressen:
www.hvi.uu.se/IFH/Aska.html
.
* För närmare detaljer om hur man skyddar sig
mot blixten, gå in på länken:
www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html
.
Med vänlig hälsning från
/Mattias
Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)
![]()
Jag undrar hur åskan uppkommer och varför den låter. Varför är man skyddad om man sitter i en
bil.
SVAR: Bildning
av åska förutsätter, först och främst, starka upp- och nedrörelser i atmosfären.
Luftens turbulens är stor med andra ord. Det är som på sommaren när varm och
fuktig luft stiger uppåt, s.k. termik, och bildar stora åskmoln om vi befinner
oss inom en labil luftmassa. Med ordet 'labil' menar jag att luften har stor
benägenhet att förflytta sig i vertikalled, vilket lätt leder till molntillväxt
i höjden. Åskmolnets allra översta del sträcker sig ändå upp till stratosfärens
nedre gräns på ca 10-12 km över marken, där det är mycket kallt med 50-60
minusgrader. All vattenånga har då frusit till is. Is och vatten har olika
laddningsegenskaper och det medför stora potentialskillnader mellan molnets topp
och bas eller gentemot markytan. Om denna spänning når kritiska värden uppstår
en blixt! Det efterföljande mullret beror på de extremt höga temperaturer som i
ett kort ögonblick råder inuti blixten, 10000-15000 grader C, vilket får den
angränsade luftpelaren att utvidga sig med en enorm kraft. Här kommer alltså
åskknallen, som f ö löper med ljudets hastiget, ca 340 m/s. Det kan också åska
på vintern i samband med kraftiga kallfronter, som föregåtts av mycket mild
luft, på sin väg söderut. Temperaturkontrasterna blir då tillräckligt stora för
att komma upp i motsvarande betydande potentialskillnader som på
sommaren.
När det gäller de tekniska detaljerna varför man är säkrast
skyddad från åskan sittandes i en bil mm, så rekommenderar jag dig att besöka
följande informativa hemsida om åskskydd, vilken administreras av Institutet för
högspänningsforskning vid Uppsala Universitet:
www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html
.
Hoppas att detta ger svar på dina funderingar om
åskan!
Hjärtliga hälsningar från
Mattias
Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
![]()