Åska:

(Vi kan inte garantera att de angivna länkarna fortfarande är aktuella.)

Hur kommer åskan till? Är det då en kall och en varm vind möts? Tacksam för svar.

SVAR: Ja, precis som du antyder så fordras det först och främst stora temperaturkontraster för att det skall uppstå åska. Åskmolnens uppkomst förutsätter också en kraftig hävning av luften närmast marken, d v s varm luft stiger uppåt och ersätts samtidigt av kall tyngre luft som strömmar ner i sidled. Dessa vertikala temperaturskillnader leder i sin tur till stora potentialskillnader mellan marken och åskmolnets bas. När spänningen (mark/moln) når kritiska värden uppstår en urladdning. Det kommer en blixt!! Blixtar kan också förekomma mellan olika åskmoln. Det åskar mest på sommaren, då solens kraftiga uppvärmning av jordytan medför att luften blir väldigt turbulent. Den vertikala vindkomponenten är betydande. Då den mesta nederbörden på sommaren är konvektiv - relaterad till livlig vertikal lufttransport - bildas lätt åska i samband med t ex regnskurar. Under vintern däremot är solinstrålningen liten och luften är således inte lika benägen att röra sig upp och ner jämfört med de atmosfäriska förhållandena under juni/juli. Det blir svårt för åska att bildas. Det kan dock även förekomma blixtar på vintern om vi har att göra med en s.k. snabb kallfront som föregåtts av mycket mild luft, vilket alltså bäddar för stora temperaturväxlingar ------> åskmuller!!! 

Med vänlig hälsning från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala

Jag undrar hur långt ett åskväder normalt rör sig på en halvtimma. Och om det finns något annat intrument än blixtlokalisering att mäta hur långt bort åskan är?

SVAR: Tack för hjälpen Anders Undin!
Någon normalhastiget på ett åskväder går inte att uppge. Det är helt beroende av vilken typ av åskväder det är frågan om. Åskväder i samband med en snabb kallfront kan säkert röra sig med en hastighet på 50 km/tim, medan ett typiskt värmeåskväder kan ligga stilla hela dagen. Innan jag fick råd att köpa Bolteks blixtlokaliseringssystem klarade jag mig ganska bra genom att lyssna på radio på långvågs-bandet. Man lär sig snart att ganska väl höra på störningarna ungefär hur långt bort åskan är. Leta reda på någon (gärna gammal) radio med långvåg eller åtminstone mellanvåg. Anslut en rejäl bit vanlig koppartråd som antenn. Skruva bort stationerna och lyssna på någon våglängd mellan två stationer. På nätterna kan man höra åskväder på åtminstone 50 mils avstånd, medan det på dagen går att höra c:a 5-10 mil.

mvh Anders Undin, Valla Väder

Känner du till någon gratissajt där man kan se registrering av aktuell åska över Sverige?

SVAR: Hej. Universitetet i Karlsruhe har blixtkartor, fast de är över hela Europa. De brukar uppgraderas dagligen.
Adressen är: http://www-imk.physik.uni-karlsruhe.de/~gmueller/pics/Rsfloc.gif

Annars tycker jag att det är ännu roligare att använda ett program som heter SFUK. Där hämtar man hem blixtinfo-filer och spelar upp dem som en film. Dessa filer uppgraderas varje timme. Programmet kan hämtas gratis på: http://www.netcomuk.co.uk/~iwatkins/sfuk/index.html

Blixtdatafilerna hämtas på: http://www.torro.org.uk/sflatest.txt

Mvh.
Anders Undin
Valla Väder

1. Var tar den kraftiga urladdningen vägen?, Går den in i oss människor och vad händer då?, Går den in genom jordskorpan? osv. (fysiklagen säger: Energi kan ej förstöras bara omvandlas till olika former)
2. Varför går strömmen ofta vid blixtnedslag?

SVAR: Den elektriska energin i urladdningen omvandlas till värmeenergi och mekanisk energi som blir synlig i form av blixtar och skador på mark och föremål. Åskljudet uppstår då luften i blixtbanan uppvärms så snabbt att den exploderar. Blixten tar den väg som lättast leder ström, t.ex. genom el- och teleledningar, och förstör då givetvis alla där inkopplade proppar, säkringar, modem och apparater. Om du pratar i en mobiltelefon som inte är kopplad till någon teleledning kan blixten inte skada om du inte själv träffas av urladdningen. Blixten kan också slå ner i och skada transformatorer och ställverk, som förser oss med el så att stora områden blir strömlösa. Sitter man helt omgiven av metall (i en s.k. Faradays bur), t.ex. i en bil, är man skyddad mot skador eftersom bilplåten leder bort blixtströmmen. Den närmaste och därmed lättaste vägen för blixten att ta sig mellan moln och jord är från högt uppstickande och speciellt strömledande föremål (master och antenner). Fuktig och mineralrik mark (där granar trivs) leder ström bra och blixten kan då följa rotsystemet en bra bit och långa diken bildas genom värmeexplosion från blixten.

På träd som träffats av blixten kan man se ett långt spår längs stammen och ner mot marken där barken är helt avskalad. Saven som finns mellan barken och den inre delen av stammen leder blixten bra. Vatten och vattenånga leder också blixten bra. Det är därför blixtarna ibland får en sicksackformig bana då de söker sig fram efter luftens fuktigaste områden. På länkarna nedan kan du få ännu mer information och läsa om vad som händer om man träffas av blixten. Man kan bli kortvarigt medvetslös, brännskadad eller t.o.m. dö.

www.hvi.uu.se