åska    prognoser    atmosfärens fysik och kemi    meteorologiska mätinstrument
    klimatologi   moln   satellitbilder   väderstatistik   vindar   ljusfenomen   lufttryck   övrigt


Atmosfärens fysik och kemi:

(Vi kan inte garantera att de angivna länkarna fortfarande är aktuella.)

Hej! Jag skulle bli mycket tacksam om du kunde förklara fenomenet inversion för mig. Jag har förstått att kall luft lägger sig som ett lock över varmare luft och hindrar den att stiga, men varför? Jag har frågat min lärare i miljökunskap och min fysiklärare, men ingen kunde svara. Tack på förhand!  

SVAR: En inversion är det stabilaste tillstånd som luften kan anta. Normalt sjunker temperaturen i atmosfären med ökande höjd men i en inversion ökar den däremot med höjden istället för att avta. Det är alltså frågan om ett omvänt förhållande precis som namnet indikerar! Inom en inversion kan det inte förekomma några vertikala luftrörelser. Detta betyder att alla luftrörelser som kommer uppifrån eller nedifrån motverkas, d.v.s. luftens turbulens är så gott som obefintlig. En inversion i höjden utgör således ett effektivt spärrskikt för stigande luftpaket, vilket förhindrar eller åtminstone modifierar den fortsatta molntillväxten. Höjdinversioner förekommer i de flesta högtryckssituationer där de hindrar luften från att röra sig uppåt och bilda moln. Vädret blir då ofta vackert. Men under vinterhalvåret kan det dock bildas utbredda och långvariga dimmolntäcken som skymmer solen under lång tid. 

Något om markinversioner.
En markinversion uppstår under lugna och klara nätter då markytan förlorar mycket värme ut till rymden. Och när markytan avkyls, så avkyls också luftskiktet närmast den. Det blir kallt nere vid marken. Om vi har att göra med en fuktig luftmassa bildas lätt dimma under sena natten eller tidiga morgonen, s.k. strålningsdimma. Vanligtvis är en markinversion mest utvecklad just före soluppgången. Marken har då haft hela natten på sig att avkylas.

Upplösning av markinversioner.
Nedbrytningen av en markinversion kan ske på på två olika sätt. Antingen genom att solen värmer upp markytan och därigenom bränner bort inversionen underifrån. Eller att det kommer en stark vind som blandar om den kalla luften närmast marken med det varmare skiktet längre upp, vilket river upp den i grunden. Markinversioner som uppstår under klara sommarnätter försvinner sedan snabbt under förmiddagen till följd av den starka solinstrålningen. Så snart inversionen är upplöst kan vinden, som kanske legat utestängd ovanför det stabila luftskiktet, åter ta sig ner till marknivå. Morgonvinden sätter in. Under vintern räcker däremot inte solens energi till för att lösa upp inversionen. Jordytan blir allt kallare. Det fordras nu ett ordentligt lågtryck som kan blanda om luften i den nedre delen av troposfären och som slutligen bidrar till att bryta det låsta väderläget. Kall luft kan på så sätt ofta ligga kvar länge i dalgångarna i norra Sveriges inland ända tills ett lågtryck från Atlanten kommer in västerifrån och mer eller mindre blåser bort inversionen.
  
Hoppas att min ovanstående redogörelse har gett dig en större förståelse för uppkomsten av inversioner. Jag beklagar att svaret har dragit ut på tiden!!

Med vänlig hälsning från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala

P.S. Svaret på frågan har delvis tagits fram med stöd av boken Fritidsväder (P-G Andbert). D.S.

Kan du förklara fenomenet dimma? Varför kommer det på morgonen?
Varför känns det kallare när det är högre fuktighet (rått) i luften??  

SVAR: Luften innehåller fuktighet. Om den är tillräckligt fuktig och det är klart så faller temperaturen och det bildas lätt dimma. Ju större mängd vattenånga, ju större risk. Varför dimma bildas på morgonen beror på att det är kallast då. Det känns kallare när det är hög fuktighet, men egentligen skulle det vara tvärtom, men man blir lite fuktig när man är ute och då känns det kallare.
/Andreas med hjälp av Lars Andersson

Jag undrar om östra Sverige är mer skonad för kraftiga oväder än i den västra delen? Under den rekordvarma sommaren -97 så drabbades främst Västsverige av åska och skyfall. Tycker ofta att ovädersfronterna försvagas på sin väg norrut. Beror det på att de förlorar sin energi från havet när fronterna rör sig österut över Sverige?

SVAR: Ja, fronterna försvagas ofta på sin väg österut och upp över landet, men visst kan östra delarna också drabbas av oväder. Fronterna försvagas när de kommer in över land och då brukar de östra delarna inte drabbas så hårt.
/Andreas med hjälp av Lars Andersson

Jag bor i Stockholm och gillar att studera vädret. Hur kraftig kan en oväderscell bli i Sverige och hur ofta förekommer de? T.e.x. under ett åskväder i Uppsala -97 föll ovanligt stora mängder regn på kort tid och det orsakade svåra översvämningar.

SVAR: Det var en svår fråga. Hur kraftig en oväderscell kan bli går inte att svara på direkt. Men under ovädret i Uppsala var molnhöjden 14 km, och det är mycket. Det är inte så vanligt. Hur ofta de förekommer? Sådana här kraftiga åskväder förekommer inte så jätteofta skulle jag tro, men det är alltid någon plats i Sverige som drabbas av skyfall varje år.
/Andreas med hjälp av Lars Andersson

Vad innebär högtryck och lågtryck och vad beror det på?

SVAR: Högtryck innebär att lufttrycket är högt och det brukar ofta vara fint eller stabilt väder, men inte nödvändigtvis soligt. Lågtryck innebär för det mesta dåligt väder med regn, snö och blåst. Lågtryck och högtryck bildas kort sagt för att utjämna lufttrycket.
/Andreas

Jag undrar ifall du vet hur långt världens längsta frontzon har sträckt sig. Finns det statistik på det?

SVAR: Hej! Det var en svår fråga. Vi känner inte till några sådana fakta och tror inte att de finns heller tyvärr.
/Andreas

Jag undrar när det snöar? Är det sant att det skall vara nollgradigt för att det ska snöa eller kan det även snöa när det är flera minusgrader???? Tack på förhand.

SVAR: Hej! Ja, det kan snöa även när det är flera minusgrader, som t.ex. -15 gr. Då blir snöflingorna lätta och det ser ut att vara mer snö, än om det snöar vid noll grader. Det kan även snöa vid 1 eller 2 plusgrader.
/Andreas

Hur beskriver man bäst en kallfront?

SVAR: Enkelt uttryckt är en kallfront kall luft som driver undan varmare luft. I gränsområdet bildas moln och nederbörd.
/Andreas

Jag undrar om du skulle vilja förklara lite närmare för mig vad inversion är och på vilket sätt detta påverkar t.ex. Göteborg.

 SVAR: Vi har haft att göra med en liknande fråga tidigare. Inversion betyder att temperaturen ökar med höjden i atmosfären i stället för att avta. Detta fenomen är vanligast på vintern, då den kallaste luften samlas i det marknära luftskiktet. Den varmare luften som är lättare än den kalla lägger sig som ett lock ovanför den senare. Följden blir att den ledande vinden 'stängs ute' från gränsskiktet (nedersta luftlagret).  Eventuella luftföroreningar blandas då inte ut ordentligt p g a den svaga eller obefintliga vinden.

Göteborg är speciellt känslig för uppkomsten av inversioner under vintern eftersom det ligger i en svacka i slutet av Göta Älvdalen. Tyngdlagen medför nämligen att kall luft, som är tyngre än den varma, rinner ner i dalgångarna från omgivande sluttningar. Inversioner som sammanfaller med stora avgasutsläpp (bilar, industrier m.m.), oftast tidigt på morgonen,  leder oundvikligen till en drastiskt försämrad luftkvalitet. Vanliga symptom är ögonirritationer, andningsbesvär o s v. Personer med astma är speciellt utsatta. Liknande miljöproblem finns f ö i Sundsvall som också är en industristad!
  
Se efter i mapparna med äldre frågor angående en utförligare beskrivning av fenomenet inversion!

Vänliga hälsningar från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala

Föregående sida   1   2  



[ Tillbaka till innehållsförteckningen  ]