
|
åska
prognoser
atmosfärens fysik och kemi
meteorologiska mätinstrument klimatologi moln satellitbilder väderstatistik vindar ljusfenomen lufttryck övrigt |
Meteorologiska mätinstrument:
(Vi kan inte garantera att de angivna länkarna fortfarande är aktuella.)
![]()
Min fråga är kanske banal i sammanhanget, men jag undrar följande:
Varför när man tittar på äldre barometrar så finner man att det oftast vid max tryck börjar
om på lägsta tryck igen?
SVAR: Aneroidbarometern är konstruerad som en klocka. Lägsta tryck motsols och åt vänster, högsta tryck medsols och åt höger. Eftersom visartavlan är rund så möts man. Det man bör iaktta vid köp av aneroidbarometrar är, hur lågt respektive högt lufttryck som kan visas.
Jag rekommenderar minst 960 hPa (mb) vid lägsta tryck och inte lägre än 1045 hPa (mb) vid högsta värdet.
Hälsningar
P-O Johansson
![]()
Sedan några år mäter jag temperatur och nederbörd här i Nygård
(Lilla Edet kommun). Idag fick jag chansen att köpa en barograf på auktion från NV Observator
Rotterdam (en gammal holländsk leverantör av väder och navigeringsinstrument). Jag skall kolla
med dem om de kan berätta lite mer om åldern och har möjlighet att renovera instrumentet.
Klockan fungerar nämligen inte. Man kan spänna upp fjädern men cylindern roterar inte.
För att slippa göra en resa till Holland, funderar jag på att lämna in den hos en urmakare,
men det är kanske bättre att renovera hela instrumentet och få den kalibrerad hos en riktig
expert. Vet du vart jag skall vända mig?
SVAR: Det är i regel två saker som åldras i en barograf, och som kan vara svårt att kontrollera och hur mycket, när man väl står i beslutet att köpa. Det första är urverket som slits. Det kan behöva rengöras och smörjas på rätt sätt igen. Det andra är tryckmekanismen och överföringen via hävstångsarmarna. Det fösta man märker i det sistnämnda, blir att amplituden ökar. Det är synnerligen krångligt att justera detta. Skruvar man på justeringsskruven blir det bra för stunden men när så lufttrycket väl förändras så slår det fel igen. För att kalibrera det rätt, måste nog instrumentet sättas in i en tryckkammare, eller så får man ha tålamod och invänta olika lufttryck.
Hälsningar
P-O Johansson
![]()
Jag undrar följande, vilket av dessa instrument anser ni ger bäst
(säkrast) resultat:
Hårhygrometer
Daggpunktshygrometer
Psykrometer
SVAR: Den överlägset bästa mätmetoden att bestämma luftens fuktighet är
med Assmanpsykrometern. Tyvärr är den dyr. Det är egentligen två termometrar varav den ena är torr och den andra har en strumpa fäst vid kvicksilverkulan som då fuktas med destillerat vatten. Sedan är det en fläkt som suger förbi luften med en hastighet av 2 m/sek. Då uppstår en skillnad mellan termometrarnas värden. Det är dessa värden som jämförs mot en psykrometertabell och därur får luftens relativa fuktighet. Metoden är lite omständig.
Luftens relativa fuktighet kan även bestämmas med en s.k. hårhygrometer. Det är då viktigt att
hårharpan är regenerad. Vilket innebär att hygrometern med jämna mellanrum lindas in i en fuktad
trasa och får vistas så ett tag. Därefter skall hygrometern visa 95-97 %. Gör den inte det får
man justera visaren genom att skruva på justeringsskruven tills detta värde uppnås.
Finns hår- hygrometern placerad utomhus, regeneras den naturligt kontinuerligt. Då trivs den bäst.
Man får absolut inte ta med fingrarna på hårharpan, då avsätts fett, vilket innebär en försämring
av mätresultatet. Har hårharpan skadats genom fett, kan man göra ren den med tekniskt eter eller
ren sprit. Hårhygrometern är inte speciellt dyr. Man får dock komma i håg att
den åldras en del,
varför resultatet av mätningen med tiden kan bli en aning fel, speciellt när det är under 30 %.
Numera finns även elektroniska hygrometrar, tyvärr
åldras även dessa med tiden. Dom kan även visa
ordentligt fel, men även rätt. Dessa bör alltså kalibreras mot en Assman..
I somras besökte jag SMHI:s mätstation i Målilla, där hade man satt ut en elektronisk hygrometer,
av märket Vaisala. Tyvärr visade den mycket fel ibland mot den hårhygrometer dom även hade
placerad där.
Slutligen, fukt är svårt att mäta och givarna tar stryk av luften förorening, vilket försämrar
mätresultatet.
Klimatobservatören i Avesta
P-O Johansson
![]()