Övrigt:

(Vi kan inte garantera att de angivna länkarna fortfarande är aktuella.)

Vi är några personer som diskuterar vilket år det var som Göteborg var lamslaget av ett snöoväder. Det stoppade så gott som all trafik inkl. bussar och spårvagnar. Kan vara omkring 1995 e.dyl. Kan ni svara på detta?

SVAR: Jag förmodar att du syftar på det stora snöovädret den 16-17 nov 1995.  Det kom då 40 cm snö i Göteborg, vilket är rekord för hela 1900-talet. Nederbördsmängden i smält form var det dygnet 49,8 mm. Även storm och åska rapporterades. Redan den 24:e nov hade dock all snö smält bort. Det senaste anmärkningsvärda snöfallet över Göteborg inträffade den 4 april 1998 då det uppmättes 25 cm på morgonen. Detta var nytt rekord för april. Uppgifterna är hämtade från vår medlem Ragnar Erfass 45 år långa Göteborgsserie. 

Mvh. 
Anders Undin 
Valla Väder

I mitten av 1970 talet så såg jag en kväll massor av olika mygg och flugor samlade i en pelare som började ca 1,5 meter över marken och var ca 20 meter hög, det var säkert minst 50 pelare. Vi bodde då vid en sjö bredvid en barrskog och det var en varm kväll. Detta var i slutet av Augusti i Piteå. Detta kanske inte är en väder fråga men jag hoppas att du har ett svar. Annars så är jag mycket intresserad av väder kanske för att jag är sjöman!? Jag gillar din sida, detta är första gången jag sett den.

SVAR: Jag har faktisk också sett sådana där moln av insekter över någon vattenyta. Jag har dock inte funderat så mycket på det förrän nu. Om det skulle vara så att insekterna gillar uppvindar för att slippa hålla höjd av egen kraft kan man möjligen förklara fenomenet meteorologiskt. Eftersom det tydligen händer om kvällarna kan man ju tänka sig att då temperaturen börjar sjunka på kvällen får ju luften en nedåtgående riktning. Det kan vara så att temperaturen i vattenytan på en mindre sjö då kan bli högre än den omgivande luften. Om solen har värmt upp vattnet hela dagen kan det ju vara så. (Ofta känns ju vattnet verkligt varmt om man badar sent på kvällen) Luften över det varma vattnet kan då tillfälligtvis börja stiga uppåt lite och det skulle ju kunna vara tillräckligt för insekterna att utnyttja! Du kan väl fråga någon insektsexpert om den här förklaringen verkar trolig!

Mvh.
Anders Undin
Valla Väder

Skulle vilja få några bra bokreferenser om meteorologi (sv. el. eng.). Gärna något som används som kurslitteratur. Vilken nivå är jag osäker på (förmod. grundläggande och allmän), men är Civ.ing och ganska stark på matte, fysik och modellering.

SVAR: Det är svårt att veta vad som finns ute i bokhandeln, men jag kan rekommendera att du går in och tittar i Stockholms Universitets bibliotek, där finns c:a 500 titlar på meteorologi. Det går att låna böcker därifrån. http://cat.sub.su.se/
Du kan även kontakta bibliotekarien på meteorologiska institutionen, som kan tala om vilken kurslitteratur man använder.

Hoppas du får någon hjälp av detta.

Mvh.
Anders Undin
Valla Väder

Vad är väder?? Hur bildas väder??

SVAR: Det är faktiskt solen som gör att det blir väder. Utan den skulle det vara precis lugnt och klart, fast det skulle förstås inte finnas några människor heller. Tack vare att solen värmer upp land, hav och luft olika mycket på olika ställen så börjar luften röra på sig. Varm luft stiger uppåt och då måste den ju ersättas med luft från något annat ställe. På så vis uppkommer vindarna. Ibland tar vindarna med sig vatten från havet och sedan tappar den vattnet som regn eller snö. Ju mer solen värmer ju häftigare väder kan det bli. Som sagt, vi har solen att tacka för både livet och vädret!

Mvh.
Anders Undin
Valla Väder

Har du några bra Svenska länkar där jag kan läsa om olika väderfenomen som t.ex. hur olika nederbördstyper bildas, hur vindar uppkommer eller varför Farenheit graderade termometern så som han gjorde?

SVAR: Ja, det finns en hel del grundläggande fakta till ditt ämne på väderskolans hemsida, www.lrf.se/info/vaderskolan . Drivs i gemensam regi av LRF och SMHI! Liknande väderfakta finns också att tillgå på SMHI:s hemsida, www.smhi.se . Gå där in på 'Fråga SMHI', så får Du se vad som står till buds!...

MVH
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande i Uppsala

Kommer det någon gång i framtiden att vara möjligt att styra vädret?

SVAR: Svårt att säga då det först och främst är en hypotetisk fråga. För min egen del, så tror jag inte det! I alla fall inte i någon större utsträckning. Jordens väder är i hög grad ett kaosfenomen, d v s det går inte att förutsäga på lång sikt. Du kanske har hört det där talesättet att - 'en fjärils vingslag i Sydamerika kan orsaka en storm här i Europa.' Man kan idag i bästa fall varsla om vädret upp till två veckor framåt i tiden. Detaljerade prognoser längre än så är helt meningslösa i dagens läge.   

Annars så styr vi väl vädret på ett ganska omedvetet sätt redan nu genom den ökade förbränningen av fossila bränslen, vilket alltså ger en förhöjd växthuseffekt för Jordens klimat. Den globala medeltemperaturen förväntas då successivt öka med smältande polarisar och stigande havsnivåer som följd.

Vänliga hälsningar från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala

Besökte Fulufjället i gångna veckan och fick beskåda de ofantliga verkningar av skyfallet 30-31/8 -97. Är intresserad av att få mer information om vad som egentligen hände. Pratade med många personer där uppe men skulle vilja ha en mer vetenskaplig information om det går. Ex hur mycket regnade det egentligen. Enligt en tillsyningsman hos Länsstyrelsen kan det ha kommit så mycket som 600 mm under natten. Kan det stämma? Med tanke på de skador som finns kvar både vid St Göljån och inte minst vid Tangån på fjällets syd-sydvästra del, verkar det inte helt osannolikt. Har SMHI något? Tacksam för svar!

SVAR: Under ovädret i Fulufjället kan det ha kommit mellan 300-400 mm i centrum av skyfallet enligt enskilda mätningar. Men 600 mm verkar vara en lite hög siffra, men det kan ha kommit nya uppgifter som vi i Väderbitarna inte känner till. Vi har skrivit lite om det i våran tidning förra året, och SMHI har skrivit om det i sin tidning "Väder och Vatten" nov. 97.

Jag föreslår att du kontaktar SMHI, Väder och Vatten, telefon: 011-495 80 00. Där kan de nog hjälpa dig med mer information och de har säkert gamla nummer av tidningen kvar som du kan beställa.

mvh Andreas

Jag jobbar med atmosfären i skolan och vill gärna ha information om olika väder och stormar som tromber, blixtar, orkaner, olika zoner som tropiska zonen etc. Jag skulle bli jätteglad om ni kunde skicka mig information, bilder eller liknande så snart som möjligt.

SVAR: Det finns ganska mycket material om ditt ämne på Internet. Jag börjar med att ge tips på några lämpliga svenska nätsidor:   

1. Väderskolans hemsida - www.lrf.se/info/vaderskolan . Här hittar du grundläggande fakta om bl.a. åska, tromber och olika molntyper.
 
2. Exklusiv hemsida om väderfenomenet åska - www.hvi.uu.se/IFH/Aska.html. Denna sida adminstreras av institutionen för högspänningsforskning vid Uppsala Universitet.

3. Mycket intressant dokumentation om det extrema skyfallet över Fulufjället i nordvästra Dalarna den 30/31 augusti 1997. Häftiga bilder! Gå in på följande adress; http://members.xoom.com/morkret/naturkat.html .

4. SMHI:s väderordlista - www.smhi.se/sgmain/om_smhi/ord.htm#I .

----------------------------------------------------------------------
Annars kan jag rekommendera dig några bra amerikanska vädersidor!  

5. Speciell sida om tornados - www.tornadoproject.com .
  
6. Allmänt om väder - www.usatoday.com/weather/wworks0.htm . Förteckning över alla möjliga vädertermer i alfabetisk ordning. Länkar om bl.a. orkaner, åskväder, El Nino, snö etc.

7. Klimatstatistik från hela världen finns samlat på följande adress: www.worldclimate.com/climate/index.htm .
  
Hoppas att någon av mina länktips här ovan kan ge värdefull information till ditt skolarbete om atmosfären!

Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala

Har du några bilder på alla sorters oväder?

SVAR: Jag ger dig här några tips på länkar angående din fråga om ovädersbilder.

1. Besök Väderskolans hemsida på Internet, bl.a. innehållande fakta om åska, 'aprilväder' och tromber. Adressen till deras webbsida: www.lrf.se/info/vaderskolan .

2. Intressant fotodokumentation av det remarkabla snöovädret i Gävle i början av december förra året. Finns på nätet under adressen: www.algonet.se/~retet .

3. Exklusiv amerikansk hemsida om tornados. Du hittar den på följande adress: ' www.tornadoproject.com '.
 
4. Betrakta följderna efter det extrema skyfallet som drabbade Fulufjället/nordvästra Dalarna den 30-31 augusti 1997. Bilderna på denna hemsida vittnar om rena syndafloden, där vattnet bokstavligen plöjt ner den omgivande granskogen i sin våldsamma framfart! Aktuell nätadress: ' http://members.xoom.com/morkret/naturkat.html '.

5. Amerikansk nätsida med förteckning över alla möjliga vädertermer: www.usatoday.com/weather/wworks0.htm .

Hoppas att Du finner några intressanta ovädersbilder utifrån mina ovanstående länktips!

Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala

Hej! Jag har använt ett väderprogram som heter Weather Display de sista åren och alltid funderat på vissa värden som jag får ut av programmet.
Skulle tro om jag fattat rätt att det är lantbrukare som kan ha användning av dessa när de skall så vissa grödor. Det jag undrar över är "heating degrees" och "growing degrees". Till dessa kan man då sätta olika offset värden, vilka idag är satta som +18,3 °C och -5 °C. Vad är "heating degrees" och "growing degrees" och vad används dessa värden till?

SVAR: "Heating degrees" (graddagar på svenska) används när man vill kontrollera värmeförbrukningen i ett hus. I ditt program är tröskelvärdet 18,3 grader. Det betyder att när dygnsmedeltemperaturen utomhus understiger detta värde behöver man börja värma huset. Om dygnsmedeltemperaturen t. ex. är +10 så blir det 18,3-10= 8,3 "heating degrees" för det dygnet. Summerar man alla sådana dygnsberäkningar för en månad får man den månadens graddagar. Summerar man alla årets dygn fås årets graddagar. Antalet graddagar anses vara direkt linjärt (ej exakt) proportionellt med värmeförbrukningen. Man kan då jämföra olika perioders (och fastigheters) värmeförbrukning. Om t. ex. graddagarna blir 100 för en period och 200 för en annan så blir värmeförbrukningen dubbelt större för den senare perioden. Har man då förbrukat mer än dubbelt med värme har man slösat med den. Har man förbrukat mindre än det dubbla under den senare perioden har man sparat in på värmen. 

"Growing degrees" kan förklaras på liknande sätt, men här gäller det växters värmebehov. Tröskelvärdet för olika växters värmebehov är olika. Det finns ett begrepp som kallas vegetationsperiod. Det är under den perioden som växtlivet anses kunna pågå. Tröskelvärdet brukar här sättas till en dygnsmedeltemperatur på +3 grader. Temperaturen brukar ju mätas på 1,5 meters höjd över marken. Temperaturen vid markytan är under växtperioden i genomsnitt 2 till 3 grader lägre. Beräkning av "growing degrees" görs på samma sätt som för "heating degrees". En dygnsmedeltemperatur på +10 grader och ett tröskelvärde på +3 grader blir 10-3= 7 "growing degrees". Inställningen minus 5 i ditt program måste väl vara för kallt. 

En utförligare förklaring på graddagar finns på följande länk: www.sundsvallenergi.com/default.asp?id=1743&ptid=
Tröskelvärdet är olika för olika månader.

Hoppas att min förklaring är tillräcklig, annars får du fråga igen. 

Hälsningar
Per-Erik Hedén
www.ehf.se/vaeder